jag tror att jag sakta börjar se en kontur

En dag kvar. Sedan är det lov.
Det känns som om jag håller på att springa coopers och sportlovet är mitt mål.
Äntligen får jag sova ut, äntligen får jag göra ingenting.
Jag är så less på skolan, eller rättare sagt less på alla prov, läxor och trippen.
Historia prov imorn men jag har inte kollat på det än, det tar bara emot.
Det känns ungefär som när man är på andra varvet på coopersen, allt bara tar emot.

Jag var inte på skolan idag, jag kände bara att jag inte orkade.
Jag tycker inte det är fel att vara hemma från skolan om man känner sig trött eller allmänt less. Jag vet att vissa ser det som att man skolkar, men jag ser det inte alls så (om det inte händer upprepande gånger då).
För mig känns det inte givande att gå till skolan när jag känner att jag inte har motivationen till att visa intresse på lektionerna eller liknande. Då är det vettigare att stanna hemma, ta en dag och ladda om. Det är inte skolk, det är förnuft. Man tar sitt eget ansvar och får leva med konsekvenserna av det.

Trots att jag har opluggprov imorgon, så ser jag fram emot dagen. Det är snart vår utomhus, IC Fashion Show affischerna är förmodligen färdigtryckta och jag får träffa massa roliga människor. Nu ska jag lyfta min blick och sluta vara vred, men ibland måste man ha dagar som den här för att orka med!

Kommentarer
Kommentar av: emma
2011-03-06 klockan 16:58:58

känns ju ändå lite drygt å fara in till stan bara för att ha körlektioner -.-'

Kommentar av: amanda
2011-03-09 klockan 11:56:57

kul att du också hugger i stenar!




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Jag heter Rebecka Vigren, är 19 år och bor i en liten by som heter Docksta. Jag har ett brinnande intresse för fotografering och håller just nu på att starta upp mitt eget företag med inriktning på porträttfotografering.

När jag inte fotograferar tycker jag mycket om att skriva, se på film, umgås eller bara ta det lugnt och lyssna på musik. I min blogg kommer ni få se många foton och glimtar från min vardag. Välkommen hit!

Tillbaka till startsidan