I 10 dagar semestrade Lisa, Emma och jag i denna fantastiskt fina och mysiga stat i USA - Kalifornien. Ofta när jag kommer hem från en resa känner jag mig väldigt nöjd och glad över att få komma hem (jag är ju väldigt hemmakär av mig), men den här gången kände jag nästan att jag kunde ha stannat kvar. Så mysiga människor, bra resesällskap, fantastiska vyer, härligt klimat och allmänt trevlig stämning. Så otroligt bra resa!

 

Vad gjorde vi då? Först landade Lisa och jag i San Francisco där Emma stod och väntade på oss på flygplatsen. Första riktiga dagen i staden hann vi med en hel del. Vi promenerade längs San Fransiscos gator, åt lunch uppe vid "Coit tower" där vi fick en otroligt fin utsikt över hela staden, kikade på sjölejonen nere vid fisherman's wharf och cyklade till och på Golden Gate-bron fram och tillbaka. Det blev en riktigt fullspäckad dag, men en rolig väldigt sådan! 

 

Dagen efter det hyrde vi en bil i San Fransisco (efter lång lång väntan) och började bila längs Highway 1 söderut. Highway 1 var nog en av höjdpunkterna på resan tyckte jag. Svindlade höjder där man åkte med bilen, bara en vanligt vägräcke mellan dig och klipporna ner till havet. Från mäktiga berg och Stilla havet till mysiga samhällen och jordbruk. Det var verkligen jättehäftigt att åka där!

 

Thomas Ledin har alldeles för rätt - sommaren är kort. Underbart är kort. Och det har verkligen varit en underbar sommar! Vädret har, som ni alla vet, varit på topp. Vilket har medfört både leenden och nästan tårar, för att ha 31 grader varmt när man står i kassan på ICA är ingen höjdare alls kan jag tala om för er. Men det har ju varit härligt på så många andra sätt! Varmt vatten som gör att man vill bada varenda dag, härligt ljumma sommarnätter och en allmän glädje hos dem flesta. Förutom vädret så är jag så glad att jag har umgåtts så mycket med min familj och mina vänner som jag har gjort, vad är sommaren (eller vilken årstid som helst förresten) utan dom? Något som också gjorde mig lycklig var att blöta och svätta ner vår kära segelbåt Gimle med massa havsvatten! Med andra ord - vi sjösatte båten i år! Segling, badning, kortspel, grillat, bokläsning, långa samtal - sånt som hör båtlivet till. 

En toppensommar, och det är inte slut än! Trots att det känns lite vemodigt att åka från Docksta (jag trivs oförskämt bra här) så väger det upp allt och ännu mer med att Lisa och jag reser till San Fransisco, till Emma(!), i övermorgon! Sommarens höjdpunkt på något sätt, min semester som jag har längtat så mycket efter! Det ska bli så himla roligt att besöka USAs westcoast och se staden där en av mina bästa vänner har tillbringat sina 6 senaste månader i. Hur fantastiskt är inte det?! Bilder och texter från resan kommer så småningom, men nu hörni, ska jag bara njuta!

 

Förra helgen var jag och Lisa nere i Stockholm för att dels hälsa på min fina bror, men framför allt (förlåt Andreas) - gå på Kentfest! Biljetterna bokade vi för flera månader sedan, inte konstigt då man sällan missar en chans att se sitt favoritband live. Men den här gången var det mer än bara Kent, det var som en liten mini-festival! Öltält, mat, två scener, parisehjul, Ben and Jerrys glass och massa människor mitt ute i en inhängnad på gärdet (låter som vi var en massa kossor... vilket det nästan kändes som iblad). Det var i alla fall ett otroligt bra evenemang men många bra artister!Tove Lo och Elliphant var nog dom som imponerade mest på mig - som jag inte hade lyssnat på i förhand alltså. Alina Devercerski spelade alldeles innan Kent och var såklart helt grym! Men sen kom dom bästa. Älskade älskade Kent. Det finns (nästan) inget som går upp emot att se sitt favoritband live, det är en sån otroligt häftig känsla! Och Kent lämnar en aldrig besviken! Helt galet var bra dom är. Mer än så behövs inte sägas.

 

Ja, nu har jag också fått "sommarlov"! Med sommar innebär också sommarjobb. Körde riktigt hårt med heldagar första veckan och lite lugnare den här veckan. Det är riktigt kul att få jobba, träffa alla kunder igen som säger "nu är det sommar igen!" när de ser mig. Hur fint är det inte att få bli förknippad med sommar? Helt fantastiskt!

 

Tentan gick förresten bra den också! Så himla skönt! Vi slet verkligen som djur vår lilla plugggrupp under den tentaveckan och det verkar som att det gick bra för oss alla, vilket vi verkligen förtjänade efter alla timmar instängda i det där lilla grupprummet utan fönster medan solen strålade ute. Mina kära klasskamrater träffar jag inte igen förrän till hösten, vilket känns lite tråkigt, dom är ju så fina! Men jag njuter så mycket av att vara hemma i Norrland och vetskapen om att jag träffar dom igen om några månader är plåster på saknaden. 

 

I övrigt försöker jag bli en bokmal samt en löpare igen. Tränar lite lagom så där och har till och med anmält mig till ett lopp i slutet av Agusuti!! Dock ett lopp som verkar väldigt skönt och bra stämning. Ingen tidtagning och folk kastar färg på en efter varje kilomenter man springer (loppet är 5 km långt). Böckerna då, jo - drog igenom "Perks of being a wallflower" som har varit en av mina favoritfilmer. Boken var liksom filmen, jättebra - även om stilen att skriva på inte alltid tilltalade mig. Nu har jag blrjat tagit mig an John Green's "Papertowns". Läste hans hyllade bok "The fault in our stars" som var en riktig besvikelse. Otroligt överskattad! Men kände att jag ville ge han en till chans, och hittills tycker jag att "Papertowns" är bättre, men så här halvvägs in i boken börjar den bli lite tradig. Ska lämna ungdomsböckerna sedan tänkte jag och satsa på "Tusen strålande solar" av Khaled Hosseini, men en bok i taget nu först! Blir lite ivrig av mig.

 

I övrigt rullar livet på rätt så vanligt. Sova, äta, jobba, träna, läsa, massa annat, och också njuta av att det är sommar och att jag är hemma i mitt vackra vackra lilla lilla Docksta där jag trivs så bra! 

 

Dagen började redan väldigt dåligt i natt. Kan väl först nämna min besvikelse på Europa. Inte ens 70 år har gått sedan förintelsen och nu röstas högerextremistiska partier fram i nästan vart enda land. I Frankrike blev Front National, ett ytterst rasistiskt parti, störst, och här i Sverige fick Sverigedemokraterna nästan 10% av rösterna. Det här skrämmer mig något oerhört. Att rasistiska partier kan gå fram så mycket i val, att människor är så egoistiska och att vi verkligen aldrig lär oss av vår historia, det är skrämmande. Ingen ska någonsin få hota någon på grund av dennes etniska bakgrund. Ingen ska hota min rätt till ett jämställt samhälle, bara för att jag är kvinna. Ingen ska få hota alla vi människors lika värde. Därför måste vi stå upp mot rasismen och denna diskriminering som nu är invalt i vårt EU-parlament. Låt den inte normaliseras. Skriv, skrik, protestera, säg nej, lyssna, diskutera, demonstrera och våga - för vi är starkare än dom.

 

När valvakan tog slut på SVT kom nästa, dock inte fullt så allvarliga, stöt. En redovisning som skulle framföras samma dag. Det var bara att sätta sig kl 01:30 på natten och skriva den. Kl 03:00 kom jag i säng, vaknade kl 08 av en hemsk mardröm som involverade min fina kanin (var tvungen att ringa mamma och fråga om han var okej, det var han såklart, älskade prins <3). Sedan skola på det, fortfarande med EU-valet i färskt minne. När jag kom hem efter skolan ville jag egentligen bara sova. Sova bort rasism, mardrömmar, språhistoria och stress. Jag tog en liten tupplur och bestämde mig sedan för att gå på bio för att skingra tankarna - vilket jag lyckades alldeles ypperligt med (trots min långa deprimerande utläggning i hela inlägget här). Så skönt att kunna fly verkligheten ibland, även om det bara är för två timmar. Jag flydde med X-men, och kom tillbaka lite gladare och lite lättare. Redo att lämna denna monsturösa måndag för en toppen-tisdag, here I come!

 

Igår hade jag min första fotografering sedan december(!), ett väldigt långt uppehåll vill säga. Men efter att ha promenerat förbi slottet här i Uppsala i skymningen kände jag att jag inte kunde åka hem till Norrland med gott samvete om jag inte fick uttnyttja det här fantastiska ljuset, vädret och miljön som finns just här. Därför frågade jag Sanna om hon och hennes fästman Erik kunde tänka sig att ställa upp som modeller, och visst gjorde dom det! Det var så härligt att hålla i kameran igen, känna lyckan när man prickar helt rätt i ljuset och framför allt, föreviga dessa fina människor på bild! Jag blev supernöjd och jag tror Sanna och Erik blev det också, vilket värmde ännu mer. I sommar ska jag deifinitivt dra fler människor framför kameran, kanske blir det något "riktigt" fotojobb också, men det viktigaste ändå är ju att göra något som känns roligt!

Ja, det här med renoveringar har väl aldrig varit det roligaste jag vet. Missförstå mig inte, det blir alltid superfint när det väl är gjorrt - men själva processen medan det görs om, nej den skippar jag gärna. Uppsalahem har nu bestämt att byta golv i alla lägenheter i mitt hus, och såklart fick jag min renovering 2 veckor innan jag flyttar, japp japp. Så hela lägenheten är ett stök eftersom jag var tvungen att flytta alla saker från toan ut i rummet, jag har som smått börjat flyttpacka men inte för mycket eftersom det inte får plats någonstans och jag kommer ha hantverkare här förmodligen från 7-18 varje dag till fredag. Imorse kom de dock kl 9 när jag klev upp och både dem och jag blev väl sisådär bekväma med att dela ett utrymme på 24kvm med varandra, samt att de lämnade dörren öppen medan jag åt frukost, så jag lämnade mitt fina hem och drog till skolan.

 

På skolan satt jag sedan från kl 10:30 till ca 15 och pluggade (fick i alla fall tack vare hantverkarna en hel del gjort!). Och för att sedan undvika handverkare ytterligare, och för att vara en god och supportig vän, följde jag med Jenny till Studenternas IP där hon skulle springa blodomloppet. Medan hon var nervös, värmde upp och var hurtig satt jag på läktaren och lapade i mig solsken. Det var riktigt mysigt att sitta där bland alla människor och bara få vara, vara ute i solen utan att göra någonting. Jenny kom tillbaka sedan efter att ha sprungit en mil (!!!), trots att hon sprungit vårruset dan innan, och inte sprungit en mil på vem vet hur länge. Blev ganska (läs: väldigt) impad! Efter denna supersträcka satte vi oss tillsammans med resten av hennes löparlag och mumsade i oss deras picknick som var deras pris för att de sprang i ett lag. Jag snodde åt mig en macka och mandelkubb också fast jag inte ens ansträngt mig, hehe, känns lite som min stil. Till slut promenerade vi hemåt förbi slottet och jag kom hem till en toalettstol som stod ute i hallen och en lapp på badrumsdörren där det stod "stängd". Renoveringen - to be continued.