Höga-Kusten loopen

 
I helgen som var spelade jag min första pingistävling på sju år. Sju år sedan jag fick uppleva den här spänningen, besvikelsen, glädjen och stämningen - och det var inte förrän nu jag insåg hur mycket jag har saknat det. Jag vann såklart ingenting, eller jo, jag vann en match! En obetydlig match i Herrar juniorer 20 och glädjen det gav mig att vinna den lilla matchen höll i sig hela dagen, och trots att jag förlorade alla matcher (och set) efter det så for jag ändå hem med en känsla av att ha vunnit.

Men trots att inte jag vann var det många andra som gjorde det! Vi fick två guldmedaljörer från Docksta, och en av dom var min käre far. Han som inte ens skulle åka på tävlingen och definitivt inte åka på söndagen (den dagen han vann) smashade ut motståndarna i den Öppna Klassen och fick ställa sig längst upp på prispallen, efter ett uppehåll från pingistävlandet på 30 år!

En väldigt lyckad helg helt enkelt med härligt engagemang, otroligt duktiga ungdomar (speciellt de från vår klubb måste jag ändå få säga, roligare gäng och duktigare spelare får man leta efter) och ljudet av pingisbollar som förföljde mig hem och ringde i mitt huvud tills sömnen tystade dom. Kan ju säga att det inte kommer dröja sju år till innan nästa tävling.

Tips på mellanmål?

  
 
Har ni där ute några bra tips på goda och simpla mellanmål? Har märkt att nu när jag har börjat tränat har också min ämnesomsättning ändrats med mina nya vanor. Från att kunna ha klarat mig på en stadig frukost, någon banan eller liknande på eftermiddagen och sedan en redig middag behöver jag nu några mellanmål under dagen också för att inte gå hungrig. Så om ni har några tips på mellanmål, stora som små, så tipsa mig gärna eller länka till er blogg om ni har nått recept och så! Här ovanför ser ni två av mina favvomellisar, nyponsoppa och smoothie, mums!

Underbara februarisol

Idag har den fina februarisolen skinit hela dagen. Jag snabbade på med pluggandet, skrev klart uppgiften som jag skulle göra, drog på mig träningskläderna och drog mig ut på en powerwalk i det fina vädret, kunde inte motstå. Senare på kvällen blev det även 2h pingis, och som om det inte var nog med träning drog jag mig igenom ett 20 min styrkepass när jag kom hem! Hade inte planerat att det skulle bli så mycket träning idag, men inte mig emot!

Jag kan inte förstå att det var sju veckor sedan jag verkligen bestämde mig för att börja träna, på riktigt den här gången! Känns mycket mindre, haha, men jag märker verkligen hur mycket bättre kondition jag får, hur kul det är att tävla mot sig själv och hur kroppen sakta men säkert förändras lite grann i taget. Härlig känsla!
 
 

Sunny day

Efter att ha spenderat en helg i Umeå med fina vänner och fördrivit kvällarna med att kolla på poerty slam och spelat brädspel var det ändå ganska skönt att komma hem. Jag är i grund och botten en sådär lite tråkig hemmatjej som älskar att sitta hemma med tända ljus, glo på tv-serier och bara vara, men visst är det störtkul med en utflykt lite nu och då också!

Idag har det som rubriken lyder varit en riktigt fin sunny day. Dock låg jag kvar i sängen ganska länge och när jag väl kom ut höll solen på att gå ner, men det gjorde absolut ingenting. Trots min sega förmiddag och inställning drog jag mig ut på en springtur, och det gick som hejsan! Fick en ny personlig bästa tid/km och sprang den sista halvkilometern hem (mest utförsbacke, men ändå!). En bra slut på veckan helt enkelt!
 
 

Konsten att åka längdskidor

... verkar inte riktigt finnas i mitt norrländska blod, inte heller att kunna åka spark bra heller faktiskt. I och med att jag har hittat motivationen för att träna, och känner att den här gången kanske det kan hålla i sig, testade i tisdags på att ställa mig på längdskidorna. Innan jag började åka tänkte jag optimistiskt "jag kan åka 5km idag, det är nog ingen fara!" - jag hade ganska fel. När jag hade åkt till där man svängar av för 1,5km värkte det i både ben och armar, det var ju skitsvårt och jobbigt att åka längdskidor! Jag lyckades i alla fall ta mig runt 2,5km och efter den långa nedförsbacken på slutet tänkte jag ändå för mig att det inte var allt för hemskt ändå (fast det absolut var det). Men idag ska jag försöka ta nya tag i skidspåret, det är trots allt riktigt bra träning och ganska roligt (i nedförsbackarna!).
 
 
 
 
 
 
 

Jag heter Rebecka Vigren, är 19 år och bor i en liten by som heter Docksta. Jag har ett brinnande intresse för fotografering och håller just nu på att starta upp mitt eget företag med inriktning på porträttfotografering.

När jag inte fotograferar tycker jag mycket om att skriva, se på film, umgås eller bara ta det lugnt och lyssna på musik. I min blogg kommer ni få se många foton och glimtar från min vardag. Välkommen hit!

Tillbaka till startsidan